R / rĕ-vīvo
verb intransitive

rĕ-vīvo

2nd PP rĕ-vīvere · 3rd PP rĕvictum · conj. 3rd
to live again
perf., victum, 3, v. n., to live again (post-class.), Sen. Med. 477; Paul. Nol. Carm. 35, 563.