S / sarrītor
noun

sarrītor

gen. sarrītōris · gender masculine · decl. 3rd
(collat. form ), , id..
A hoer; weeder
A hoer, weeder, Varr. R. R. 1, 29, 2; Col. 2, 13, 1.—*
figuratively
Trop.: sator sartorque scelerum et messor maxime, i. e. cultivator, Plaut. Capt. 3, 5, 3.