S / sūdus
adjective

sūdus

fem. sūda · neut. sūdum
se-udus; cf.: sudum siccum quasi seudum id est sine udo, Fest. pp. 294 and 295 Müll.
without moisture; dry;; cloudless
without moisture, dry; and of the weather, cloudless, bright, clear (class.; cf. serenus).
Adj.: ventorum flamina suda, Lucil. ap. Non. 31, 19: flamen venti, Varr. ib.…
Adj.: ventorum flamina suda, Lucil. ap. Non. 31, 19: flamen venti, Varr. ib. 234, 7: ver, Verg. G. 4, 77: tempestas, App. de Deo Socr. p. 42, 27: splendor luminis, id. M. 11, p. 260, 30: cuncta specula vel uda vel suda videre, id. Mag. p. 283, 37.—Adverb.: sudum, brightly, Prud. Cath. 7, 79.—
bright; clear weather
Subst.: sūdum, i, n., bright, clear weather: cum sudum est, Plaut. Mil. 1, 1, 2: horologium mittam et libros, si erit sudum, Cic. Fam. 16, 18, 3: dum sudum est, Plaut. Rud. 1, 2, 35: arma Per sudum rutilare vident, Verg. A. 8, 529; Val. Fl. 2, 115.—
Somewhat moist
Somewhat moist = subudus; ardentia viscera adhuc suda de sanguine, Arn. 7, 3.